SAS Masters i Finland

I torsdags var det Pro Am. Jag spelade med tre mycket trevliga finska herrar. Alla spelade rätt så bra och vi hade en kul dag på golfbanan i kanonväder.

Tävlingen började i fredags. Inspelen och Pro Amen hade gått bra och jag var laddad till tusen. Jag började med ett rätt så ok utslag på 1:an, tyvärr studsade bollen och la sig bakom ett träd, men jag lyckades chippa fram den bra, 2m från flaggan och treputtar där ifrån! Kul att gå därifrån med en dubbel! Efter att då missat en halvmetersputt på 1:an blev jag alldeles skakis på puttarna. Försökte vara bestämd, men jag kunde inte se linjerna och blev livrädd så fort jag fick en putt på 0,5-1 meter. Hela första dagen var spelet ganska så vingligt. Mina slag var sådär, men missade jag green så var jag mycket bra både på chip och bunker, men det hjälpte inte när jag inte fick bollen i hål! Jag slutade på +7. Det var höga resultat så jag var inte helt borta.

Andra dagen började också knackigt, jag var +3 efter 5 hål. Sen mellan 5:an och 6:an mötte jag Kajsa Götman. Hon hade inte gått ut än och sa, Sandra, nu har vi birdiebett idag! Ok sa jag och gjorde par på 6:an. Sen kom jag in i ett stim! Gjorde birdie 7,8,9, par 10:an, birdie 11:an, bogey 12:an och sen eagle på 13! Allt bara flöt på! Ut på fairway, in på green nära pinnen och i med puttarna! Så enkelt var det! Gjorde par på 14. Sen började eländet igen… Jag treputtade på 15 och sen slog jag snett på 16, toppade över green på 17 och på 18 vilket resulterade i fyra raka bogeys sista fyra. Attans att jag inte kunde hålla mig lugn! Jag som hämtat mig tillbaka Så bra! Var ju -2 efter 14 hål, då ska jag ju bara fortsätta att köra på! Jag var då efter 2 dagar +9 och klarade cuten precis…

Sista dagen är inte så mycket att snacka om… gjorde par ettan, treputt tvåan och sen en 4 putt på 3:an efter att slagit upp bollen bra på två på par-femman. Då var jag +2 när jag enkelt kunde ha varit -1 om jag hade 2-puttat! Sen följde jag upp med två par. Efter det kunde jag inte spela, slagen var dåliga och puttarna katastrof! På 13:e hålet slog jag out of bouns 2 gånger! Först på utslaget, sen var min andra boll från tee ett kanonslag och jag hade en järn åtta kvar på ett par 5 hål. Planerade att slå slaget lugnt och fint lite kort om pinnen. Jag låg på fairway och slog ett helt perfekt golfslag rakt mot pinnen och hinner tänka, underbart den måste vara hur bra som helst! Bollen landar 1 meter bakom pinnen och studsar out, igen! Jag har ju bra stopp i bollen och speciellt på de greenerna, men just där jag landade var det stenhårt! Gick där ifrån med 9 i!

Jag avslutade i alla fall med 3 bra par, men det är en runda som jag redan glömt! En dålig dag på jobbet… Nu ska jag vara lite ledig! Skönt ;-)

Kram kram

Sista dagarna på Queens

Dag 2 började som en sån där jobbig bogey dag… det blev treputt på treputt som varvades med chip två putt och jag vände på + 5. Sen på 13:e gjorde jag en trippelbogey! Bara 5 slag sämre än dagen innan på det hålet! Åter igen dags för skärpning! Kämpar och kämpar och på 17:e kommer tävlingens första birdie! Slutar +7 dag två. Jag är otroligt missnöjd, men känner ändå att jag avslutade starkt med -1 sista 5 hålen. Det var viktigt då jag klarar den där jäklans cuten med ett slags marginal… Börjar bli dags att bryta trenden med dålig andra runda! Tyckte faktiskt att mitt spel var bättre än resultatet, men så är det…

Sista dagen börjar ok (för att vara första nio) + 1 efter 7. Sen de närmsta hålen händer nog bland det konstigaste jag varit med om på en runda… på 8:an landar mitt tredjeslag på green, men studsar vänster av green. Runt om min boll är det ruff, ganska tjock. Just där jag ligger är det så tjockt att jag knappt ser bollen! Får hugga loss mig och gör en dubbel. Nästa hål, nian slår jag ut en järn 5, perfekt tycker jag, men nej, den studsar rakt vänster ut i ruffen. Ligger ok, 75 m från flaggan. På nåt konstigt sätt slår jag en så kallad socket! Rakt in i skogen till höger, nu snackar vi verkligen 90 grader, tar i ett träd, hinner tänka: gött den studsar ut, men nej, rätt in i en gran. Får droppa för ospelbar under massa träd. Alternativet att gå och slå från socket-läget igen kändes inte så lockande… Slår en punsch in på green, treputt, trippel! Pang så var jag åter igen +6 efter 9.

Birdie 10:an, par 11:an. På 12:an händer det igen… Socket med 60 gradaren fast från fairway den här gången, i ett vattenhinder höger om green… ännu en dubbel! Kom väl en ramsa i huvudet igen, men försökte liksom på 9:an tänka att socket kan man liksom inte alltid hjälpa! Ibland är det bara dåligt spel eller nerver som ställer till det, men denna dag eller rättare sagt tävlingen igenom tycker jag att jag haft aningens otur! Okay då, kanske lite tur också… Efter 12:an kommer den för tävlingen klassiska upphämtningen! Ännu en eagle på 13:e och sen birdie 16 och 17 och par 18. Kom då trots allt elände in på + 4. Kan väl säga att det skiljer lite på första och sista nio den här tävlingen… närmare bestämt 20 slag!!! Jag är + 17 första nio och – 3 sista nio och då har jag ändå en dubbel och en trippel de bra nio… men också 3 stycken eaglar som är det som jag ska komma ihåg från den här tävlingen! Jag blev 19:e tillslut, 8 slag efter Anna Becker som vann. Golf är en konstig sport ;-) Ibland, (oftast) det bästa som finns, men också ibland det jäkligaste…

2 eaglar första dagen på Kungsängen!

Den här veckan är det tävling på Queens, på Kungsängen. Kan väl säga att det är en mycket annorlunda bana. Jag var ju uppe tidigare i och med longdriving tävlingen så i måndag skulle Emelie, Nella och jag göra ett extra inspel. Jag som såklart råkade köra fel några gånger på vägen (trots gps) blev lite sen till start, tur var det för precis innan vi skulle slå ut på ettan kom världens åskoväder. Vi fick rusa in i klubbhuset och blev där en timma. Det var nog det värsta oväder sen tromben vi var med om i Finland. Ösregn blandat med hagel. När vi sen väl kom ut var det uppehåll i 1 hål sen började eländet igen och det slutade med att vi gick banan. Upplevelsen från den dagen var minst sagt goda… Förutom att vi var blöta in till skinnet så var banan utsatt att spelas längst bak på gul tee och det absolut smalaste jag har sett. Inte så mycket hinder, men skog och högt gräs på varje hål och det bredaste landningsområdet var typ 30 m. Dessutom var greenerna som frimärken och upphöjda. Jag insåg snabbt att någon drive kommer det inte att bli.

Tisdag morgon hämtade jag mamma vid tåget och under tisdagens inspel kändes det lite bättre, spelet kändes ok och vi spelade banan kortare än vad den var uppsatt. Bredden på hålen hade ju tyvärr inte ändrats, men det var ju bara att gilla läget. Pro Amen på onsdagen var mycket trevlig. Jag spelade med en kille från Adidas och två barndomskompisar till honom. Efter det visste jag absolut vart man inte skulle vara… Snett och vint och mycket letande, men skoj hade vi!

10:30 var det dags att slå ut. Jag började med ett stabilt par på 1:an. Sen på andra hålet slår jag ett vänster slag med vänster skruv i vänster vind…Vad hände där! Rätt in i skogen. Hittar bollen i ett dike, droppar och hackar ut mig, sen upp på green och tvåputt, dubbel. Bogey på 3:an, par 4:an. På 5:e hålet slår jag ett sånt vänsterslag igen och står där med min järn 5:a i handen och ser hur bollen med hjälp av kraftig vind går sneare och sneare. Jag har 25 m till green och efter att ha droppat för ospelbar i ett dike ligger bollen i skog, tjockt och jäkligt. Min provisoriska boll låg helt ok så jag svor en liten ramsa för mig själv varför jag ens fick för mig att leta efter bollen… lyckades tillslut rädda en dubbelbogey. 5 över efter 5. Kom igen nu! Efter att missat en halvmetersputt på 9:an vände jag på +6. Förbannad och frustrerad med känslan att nu får du för fanken rycka upp dig slår jag ut på 10:an och gör eagle, underbart! Sen på 13:e gör jag en eagle till! Tyvärr avlutar jag med en bogey på 18:e, men maken till upphämtning! +6, -3 = +3. Inte en birdie, men första gången jag gör 2 eaglar på samma runda och när det verkligen behövdes! Underbar känsla med en sådan comeback! Med tre slag från ledning är det bara att ta nya tag i morgon!

Kram Sandra

Efterlängtade Finland!

Mamma fick åka hem och jag stannade kvar hos min kompis Hanna i Stockholm över helgen. Igår, måndag hämtade jag pappa som kom upp med tåget och efter en heldags vandrande på stan med kanske aningen delat intresse..;-) var det dags att ta båten över till Åbo.

Vi anlände tidigt i morses och har idag tränat på förmiddagen och sen spelade jag efter lunch. Banan är i mycket fint skick och som jag har längtat att få komma hit! Förra veckan gick jag 54 hål på kanske en av världens smalaste banor och det då utan att slå en enda drive! I dag var det underbart att få släppa loss och klappa till ordentligt! Jag åkte hit en dag tidigare eftersom jag hade bestämt mig för att stanna kvar i Stockholm efter Kungsängen. Det gör att jag nu får ett extra inspel imorgon och sen är det Pro Am på torsdag så börjar tävlingen på fredag.

Nu är jag helt slut och ska sova!

Kram